Höstpromenaden.

Tyst är kvällen.

I morse var jag och Bamse ut på promenad, 5 km och efter det var Bamse nöjd, han ville in i sin hage och bara vila. Lite annorlunda var det före vi hade gått av gården, tydliga tecken, har du mig – har du hund, då skall det promeneras, ingenting att fundera på.

Annars hade jag smitit iväg på cykeln, hann bara utanför dörren stod det klart hur det skulle bli. Hundpromenad – det var inte fy skam det heller.

Frisk och varmt i luften, det är så skönt att bara gå och gå och stanna och vänta på Bamse ibland, lite tålamodskrävande kan det blir.

Svanarna finns fortfarande kvar här, det utstrålar ljus efter åkrarna. De är måna om sina familjer, frågar mig hur ungarna skall klara sig, blir deras färd betryggande, de har ju en lång utflykt framför sig inom kommande tid.

En och annan som står på sin vakt, sträcker på nacken och undrade om vi ville någonting eller är läget lugnt.

Ett annat sällskap.

Indiansommar 14.10.2018

20 grader varmt och sydostlig vind. Vädret – det här vädret, jag blev helt överraskad när jag var ut och cyklade, nu hade jag cykelkorgen full av kläder att ta på mera vid behov, inga risker att börja frysa på någon enda kroppsdel. När jag hade cyklat 5 km stannade jag och började ta bort något plagg i stället och ju längre jag cyklade ångrade jag att jag inte hade shorts på mig. Så himla varmt och fint det var, jag cyklade långt och länge, stannade endast för att plocka upp kläder och handskar som blåste ur cykelkorgen i nerförsbacken i Oxkangar.

Ägnade ingen tid åt fotografering, det var vackert överallt. Plus att jag cyklade efter asfalterade vägar och har fått för mig att asfalten inte är någonting att fotografera, foto med asfalt på är inte vackra. Fast det blåste ganska hårda vindar var det så varmt och solen sken och bländade i de färggranna höstträden. Gult, orange och rött som eld efter vägen, sällan man får uppleva sådant varmt och vackert väder i oktober. Indiansommar och indianfärger så vackert.

Jag njuter ännu i dag av gårdagens vackra väder och städningen i köksskåpen gick som en dans. Oj, vad man samlar på sig behövligt och obehövligt skräp, så skönt att få upprensat.

 

Min härligaste cykeltur avslutade jag med fotografering efter ån.

 

Indiansommarhälsningar 

Rose

16 m upp på Lostenen

Vi gick till berömda Lostenen i Överpurmo.

Närapå 1 km.s promenad genom skogen i vacker stenig terräng. Vädret var på vår sida, solen sken och det var lugnt, stilla och så vackert hela vägen fram. Dagen innan hade det blåst och varit kallt på berget, så omedvetet tajmade vi in rätta dagen.

 

Finlands ståtligaste flyttblock, 16 m högt. Den berömda stenen har fått sitt namn efter lodjur som uppehållit sig i den steniga terrängen runt flyttblocket.  Spår av våra stora vilda djur har även setts i området under alla år. Under stenen finns grottor och skrevor. Spännande och vackert.

 

Först picnic och korvgrillning – sedan besteg vi berget. Det var bra och stadigt byggt med räcke på båda sidorna om trappstegen, så med tanke på att jag inte kunde ramla ner tog jag modet till mig och klättrade ända upp. Det kändes tryggt och bra, barnbarnet Lucas gick framför, han var inte det minsta rädd. Höjder och jag passar inte tillsammans, med svaga darriga ben kom jag mig ändå ända upp till toppen. Nöjd för det, jag besegrade min höjdrädsla lite grann känns det som. Vackert var det där uppe bland trädtopparna. Väl värt ett besök.

 

Höjdhälsningar

Rose

7 sorters väder.

Vädret växlar snabbt om hösten. Här om kvällen var jag ute på cykel, det var så vackert och vindstilla, jag ville allra helst fortsätta hur långt och länge som helst. Det passade inte så bra eftersom jag varken var utrustad med vätska eller något att bita i när energin hade tagit slut. Det var förargligt i efterhand konstatera att jag hade haft möjlighet att fara iväg tidigare, hade inget annat viktigt för mig, bara lite dålig planering.

Istället för att vända hemåt så svängde jag cykeln emot ån, där är det alltid vackert.

Ny dag och nya möjligheter. Så jag tänkte göra om det och ta en längre cykeltur följande dag i stället, klädde lager på lager för att skydda mig för all eventuell höstkyla. Regnbågen var så vacker framför mörka moln. De skulle jag fånga på bild – bara cykla genom tunneln först, väl på andra sidan tunneln fanns det igen regnbåge kvar, snabbt som en blinkning var den veck, bara mörka nervösa moln fanns kvar.

Det började regna, kändes mera som snö-blandat-regn. Svängde inte hemåt, som jag kunde om jag ville,  utan fortsatte bortåt. Vem bryr sig om lite regn, jag såg fortfarande bra genom solglasögonen och klädd för lite kyla, så lite regn hindrade inte.

Snart kom jag till nästa bro och fick se vattnet och någon båt – fiskade såg det ut som. Båtar som kom sig uppe på land. Höst överallt!

Här svängde jag, börjar frysa om fingrarna. Kylan leder rakt genom cykelstången ner till händerna, Hade för tunna handskar, de som skulle ha varit passliga hade jag så prydligt placerade i lådan där hemma.

Nästa gång tar jag reservkläder med, när jag skall fara ut på lång cykellänk, alltid bra att ha, kylan påminde mig om det.

Det finns egentligen inget dåligt väder, bara olika formera av opassliga kläder.

 

Mina halvfrusna fingrar styrde till ån för att kolla regnvädret där.

Det heter 7 sorters väder på en höstnatt!

  1. Sol
  2. Regn
  3. Blixt
  4. Åska
  5. Frost
  6. Snö
  7. Hagel
  8. Blåst
  9. Storm
  10. Vått
  11. Torrt
  12. Månen

 

Hösthälsningar

Rose

När vi minst anade.

I lugn och ro gick Bamse och jag en liten vända nerför backen, alldeles i slowmotion. Det blev inte så långt, vi svängde för vi skulle ta den riktiga promenaden lite senare. Det var så lugnt och stilla inte ett ljud hördes och när jag tittar upp står tre stycken vitsvanshjortar i hagen och iakttar oss, alldeles nära oss och vårt hus.

När det är som bäst tyst tänkte jag, då står någon där – alldeles mig ovetande. En av hjortarna sprang nästan genast iväg, de två andra väntade en stund, så springer en till bort till skogen. Den tredje står stolt och ser på oss, vi stod lika stolta och betraktar honom tillbaka. Så satte jag handen i fickan och tänkte på eventuell fotografering här, samtidigt som jag visste att nu försvinner den genast och det gjorde den.

Så vackra de djuren är. De hade säkert stått där när vi gick förbi också utan att vi ens märkte något, därför fortsatte de och frossade i grönbetet. Det rörde sig bara om några minuter alltsammans.

Här har jag också hållit hus, plockat havtornsbär inför vintern. Riktig vitaminbomb, några stycken per dag räcker gott och väl.

Har aldrig sett så stora havtornsbär förut, de tycks har haft det bra i sommarvärmen.

Rosenbuskarna är vackra två gånger, först när de blommar sedan om hösten.

Nypon.

 

Hösten är vacker!

Rose

19.09.2018 17,5 grader, 13,3 i vattnet.

I dag tog jag vara på chansen, for och simmade med Pingvin sällskapet i Vasa. Senast var jag där i  april någon gång, sedan dess har jag badat och simmat på egen villa. I sommar har det varit badförbud där ca en månads tid p.g.a. bakterier i vattnet. Orsakade av att stadens avlopp har runnit ut i sjön. För min del spelade det ingen roll, sällan jag brukar fara dit sommartid. Annat för de som är mera beroende av stället. Hörde att folk inte brytt sig om förbudet utan har ändå varit där och badat bastu, simmat och duschat efteråt. Det skulle jag aldrig ha gjort. Aldrig! Inga rapporter om någon hade insjuknat åtminstone.

Nu är ordningen i alla fall återställd, inga bakterier finns i vattnet mera och diskussionerna i bastun kretsade runt sommaren vanheder. Det har varit fritt fram att simma där ett tag redan, ändå har jag avvaktat och väntat längre än nödvändigt. I dag tog jag mod till mig, med viss osäkerhet men annars allt annat som förr gick jag in i omklädningsrummet. Där träffade jag en annan dam som hade haft samma tankar som jag, väntat längre än nödvändigt på första besöket efter sommarens skandaler.

Första gången jag läste om sensationen tänkte jag, dit far jag inte på ett år. Men, man kan ju inte vara sämre än att man kan ändra sig och i dag hade det året helt plötsligt gått.

Vattnet var som det brukade, bakteriefritt och det var precis så skönt och härligt som det brukar vara. Lugnt på sjön inte en våg och solen sken på mig!

Från badstranden.

 Från badstranden, en nybyggd brygga har kommit dit i sommar.

 

Snart fryser vattnet till is!

 

Rose

Tre ting

Vi gick tillsammans uppe på berget för att plocka lingon, där brukade det alltid finnas. Tidigare om åren har vi snabbt kunnat plockat några ämbar lingon där som vi behöver under året.

Första ovanliga – nu fanns det inga lingon att plocka, ett litet smakprov det var allt.

Samtidigt vi var uppe på berget gick vi nerför åt andra sidan till gamla träsket, där hittade vi tranbär de var alltför kartiga ännu, får vänta några veckor till.

Andra ovanliga – vi kunde gå helt torrskodd på träsket, första gången vi upplevt det. Där brukar det vara vått, så det brukar löna sig att ta gummistövlar på.

I dag var bara planerna på några ämbar lingon. Hade det lite på känn, sade att vi skall gå och kolla om det finns några lingon på berget. Egentligen inte så konstigt efter denna torka.

Tredje ovanligare – ville inte gå ensam som jag alltid brukat göra. Första hösten jag inte vågat gå ensam till berget. Tidigare har vi inte behövt vara rädda för vargen.

 

 Mycket nya dofter för Bamse på träsket, många djurspår där.

 

Tranbären såg stora och fina ut, men hårda och kartiga ännu.

 

De var annorlunda förr!

 

Rose