Bamsefritt

1

Bara att gå ensam då som också är rätt skönt, då kunde jag ju gå hur nära isen jag ville. Fåglarna sjöng så vackert, blir bara så glad att höra deras vackra stämma.
Bamse var ute på annat uppdrag i kväll.

Undviker nog att gå i närheten av isen med honom, han är så nyfiken vad som gömmer sig under isflaken, kanske det är någon speciellt spännande doft vid islossning.
För rätt många år sedan, var det nära ögat med vår dåvarande hund. Han sprang ner på isen och rätt som det var hamnade han i vattnet, då var det bara på håret att vi fick upp honom tillbaka, vill ogärna vara med om det igen.

En sån baddare som Bamse drar jag inte upp hur lätt som helst.

Vinrankorna knoppar

1

Ett riktigt vårtecken. Och så snabbt det går sedan, växer så det knakar, hinner knapp med.
Kvickt nog skall det tuktas och beskäras och allt är lika roligt. Till och med på vintern tycker jag den bruna torra stammen är vacker. Men nu fyller den snart fönsterrutorna med sina härliga stora gröna blad.

Som bonus kommer vindruvorna.

För 50 år sedan

1

Gamla riksväg 8 är ännu i användbart skick. Det är perfekt väg att promenera efter, tycker också Bamse som gärna springer runt lite och snokar, han far högst tio meter ifrån mig – aldrig mer. Han är en trofast tjänare, blir bara bättre med åren det där.
Då han var liten valp kunde han ibland springa över till grannen – då blev han bara väl emottagen, så ingen fara med det.

Gamla riksväg 8 lockar för det mesta, skogen, fåglarna och med lite tur kan det dyka upp något större djur. Spår lämnar de åtminstone kvar efter sig.

Hejdå farfar vi syns i morgon . . .

2

. . . hörs det i bilen när 3-åringen placerat sig bredvid pappa och de just skall bege sig iväg hemåt.

Det känns så oerhört skönt att få rå om dem, våra härliga små barnbarn. Att bara få känna deras goda, härliga doft, få ge dem kramar och att få ha deras små armar runt halsen. Det skall jag länge minnas.

Mitt i allt när barnen var högt uppe på stenarna frågade 6-åringen, har du med någon picknick farmor, men det hade hon nog inte kommit ihåg i dag.
Vi hinner.

Rätt som det var i somras när vi var ut på picknicks färd började det ösregna, då sökte vi skydd i en grop under en stor gran. Där fanns också en gammal rostig taggtrådsrulle, som inte störde barnen något nämnvärt.
Efteråt blev det ett populärt ställe, som de gärna vill gå tillbaka till, de kommer ihåg stället där de åt de goda bullarna.
Det var nog ösregnet och taggtrådens förtjänst.

Premiär cykeltur

1

Det är torrt efter vägarna nu, så nu börjar det gå att cykla. Premiären blev det i dag efter Vöråvägen i motvind och så blev det medvind.
Roligt var det, cyklade, pratade och njöt.

Både stora och små fåglar har börjat sjunga i backen. I går såg vi en örn som kom svävande över vår tomt, svängde in till skogen igen och så var skönheten borta.
Undrar just hur tranorna skall klara sig, som kommer flockvis, kanske de vet vad de gör. Önskar bara att de får en bra start på säsongen.

Hjälm och signalkäder . . .

3

. . . gjorde Bamse så fundersam. Han går inte på vad som helst.
När morgonrutinerna inte var som de brukade, kunde han inte slå sig till ro.
Blängde fundersamt på husse som började klär på sig hjälm och signalkläder. Lukten verkade han heller inte riktigt komma överens med.

Blir ständigt överraskad över hur en hund kan förstå mera än vi människor kan ana. Hundar analyserar och kollar våra blickar, luktar och spanar. Det går inte ens att dölja.
Ändå brukar jag tycka att han är så likgiltig, när han ser en katt stryka över tomten, det bryr han sig snäppet om.

”Hundar skrattar också, men de gör det med svansen”