Hö doften

WP_20160621_004

Vad doftar kan påminna om gamla minnen.

Jag kände ”enjisdoftin” längsmed Vöråvägen i går kväll. Höet var färdigt slottat och ihopräfsat och ypperligt torkväder för gräset att torka till hö.

Tankarna flög iväg till ”Lisstjärr och änjistidin”, något som var ett måste när jag var barn. Hela familjen skulle delta i höbärgningen. Minns när jag för första gången satte mig bakom hästen och höräfsan, gräset räfsades ihop på samma sätt som på fotot. Då hade jag först tjatat och tjatat att få sitta bakom hästen som var förspänd med höräfsan, snabbt insåg jag nog att det inte var så roligt som det hade sett ut att vara.

Bromsarna och myggorna  svärmade runt både hästen och mig – hästen viftade med svansen och jag tyckte så synd om honom. I värmeböljan vaknar alla djuren till liv.

Hö doften påminde så om hemmagjord drick. I dag heter det ju Kotikalja. Vi hade med drick i en emalj hink med lock, locket vände vi upp och ner när vi drack ur det, vasst var också, så det gällde att vara försiktig, men gott smakade det. Kallt skulle det vara för att släcka törsten, så på någon skuggig plats brukade det förvars, i en hölada eller i något dike.

Mat och kaffepaus var nog den mest efterlängtade stunden på dagen under höbärgningen.
228541958_4ce2e20f-4246-4d7c-8abc-2a64e7e0ed64

Gamla drick hinken.

6 reaktioner till “Hö doften

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s