Vår i Australien

Dag 7 – 9

Kata Tjuta och solnedgång vid Ayers Rock

 

Femte flyget Carins till Ayers Rock/Uluru

I dag lämnar vi kusten och beger oss inåt landet till The Outback. Flyget landar vid Ayers Rock, eller Uluru som den världsberömda monoliten numera heter officiellt. Förmiddagen tillbringade vi vid Uluru där vi promenerar och besökte informationscentret.

Efter lunch fortsatte vi bland Kata Tjutas imponerade kupolformade stenbumlingar med en kortare vandring till Vindarnas dal. Kata Tjuta kallades tidigare bara för The Olgas efter dess högsta topp, Mount Olga. Sedan början av 90-talet har området dock två namn, både Mount Olga och Kata Tjuta.

Sen eftermiddag spanar vi mot Uluru och ser hur dess röda färg skiftar i solnedgången innan vi slog oss ner för en middag under stjärnorna.

Solnedgång över Ayers Rock

Solnedgång över Ayers Rock. 

bty

Urbefolkningen meddelade åt varandra, graverat in i berget.

bty

Kata Tjuta.

Vi gick på intensivkurs hur vi skall dricka vatten, för att ta till var det på bästa sätt – en mun nu som då och ofta. Guiden var mycket måna om oss och uttryckte sig noga. ”Så ni inte blir en i statistiken”.

mde

Skuggan ligger på andra sidan än vad vi är vana vid.

Lyckades fånga lilla kungsfågeln som sitter uppå stenbumlingen – den sjöng så vackert. Stenar kunde överraskande komma nerrasade från berget, stora som små.

nfd

Sen middag under stjärnorna.

Tidig väckning följande dag för att fånga solens första strålar över Ayers Rock. När vi anlände med bussen,  väntade frukosten under bar himmel. Så skötsamma Australiensarna är. 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Solens första strålar över Ayers Rock.

Kings Canyon

 Trädet som är omlindat runt stammen heter Silvereukalyptus eller Flodeukalyptus, många turister kunde inte hålla fingrarna borta från trädet, utan högg i det med kniv, för att få Salvekvick som trädet innehöll.

Vi fortstätter till Alice Springs med buss. Vänstertrafik i Australien.

strada-diritta-180756

Vägarna är raka genom ödemarken och sällan mötte vi andra bilister, i snitt en bil per mil enligt deras  bokföring. En ensam cyklist kom efter vägen, som hade många mil bakom och framför sig. Eloge till cyklisten.

Efter vägen syntes dromedarer, känguru, vildhästar och dingo.

 En ödla som var ca 1 m promenerade också över vägen, som tur såg chauffören den och hann väja, ofta blev de överkörda, det syntes många spår från överkörda djur på vägarna.

Varningsskyltar fanns lite varstans efter vägen, där måttet på vattendjupet visades under regniga perioder.

 Utsikten efter vägen.

Kossornas beteshagar var enormt stora, de som lyckats smita ur hagen, blev oftast överkörda, det var en vanlig syn efter vägen. Vi såg några exemplar.

Mitt i ödemarken fanns också en restaurang. Där hälsade papegojan Charlie oss välkommen. Vi blev varnade att akta oss för honom, han var en argsint papegoja mot främmande personer och kunde bita av ett finger. Urbefolkningen hade museum och försäljning där. Det var förbud att fotografera dem. De kom ofta i karavaner med sina flotta husbilar. Överlag var majoriteten av bilarna vita, förutom gula taxibilar.

En djurpark med bl.a. stora fågeln Ka, en snäll fågel. Också vackra blombuskar och träd. Dromedarerna var många och fick jobba. Här fanns det små flugor i mängder.

hdr

Utanför hotellet en gammal springbrunn, som hade sett sina bästa dar, vacker var den ändå. Dingon sprang runtomkring hotellområdet. 

bty

Så trötta vi var när vi kom fram till hotellet på kvällen. Maken han har sina roliga uttryck. ”Nu skulle det sitta bra med en whisky, kaffe är bara för amatörer”. Kanske han har sett på för många Beck filmer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s