Veckoslutsträff i Härmä 28 – 29 oktober.

Detta gäng cyklar till Paris nästa sommar, till förmån för svårt sjuka barn och unga!

En mångsidig och givande veckoslutsträff på Härmän Kuntokeskus med Team Rynkeby God Morgon Vaasa 2018.

Allt bra ordnat och vi hann med mycket. God mat och dryck och många glada skratt.

Vädret var all sorters väder, där ute kom det snö blandat regn mest hela tiden. Mina vandringsskor är jag så nöjd med, de håller tätt även om jag går rakt igenom snöiga vattenpölar. Däremot börjar gångstavarna bli aningen ålderdomliga, de har blivit justerade många gånger, fått nya trissor, nubbar och så har de fungerat perfekt igen – jag vet ju inte av någonting bättre. Varför ändra på ett fungerande koncept!

FÖRSTA SNÖN 26 OKTOBER

Björnbären är röda och granna där ute, de var nästan på väg att börja mogna, men då behövdes mera värme och sol, när de är riktigt svarta och stora då är de färdiga att ätas och så goda de är. Många björnbär går till spillo denna höst, får bara acceptera det, fast det är svårt när de hänger där och snålas.

Åtminstone 15 cm snö har vi fått här, tung vit blidsnö. Vägen blev plogad i morse, nu gäller det att skaffa nubbar under skorna. När jag gick ut och vädrade upp mig med Bamse som sällskap, halkade jag många gånger – för många. Det kunde ha gått riktigt illa, första snöpromenaden och jag var bara glad att jag kom mig hem oskadd.

Få se bara om det inte smälter bort.

SPÄNNANDE RESA 2017 – 2018

10 oktober för ett år sedan for vi på vår drömresa till Australien – Nya Zeeland – Dubai. Efter en sådan lång resan var vi sååå nöjda och glada att komma hem igen och bara få ta det lugn ett bra tag. Vi flög 12 gånger och bodde på 13 olika hotell på en månaden, roligt, spännande och tröttsamt.

Vi har lekt med tanken att fara på en weekendresa till Paris någon gång, men tanken har bara funnits där och grunnat. Nu ett år efter vår spännande långresan, är jag hals över huvud på väg till Paris. Någon weekendresa med flyg blir det inte. Utan jag skall cykla.

I augusti anmälde jag mig till välgörenhetsevenemanget Team Rynkeby God Morgon Vasa 2018. I september ringde telefonen och jag fick muntligt meddelande att jag blivit uttagen i första uttagningen. Efter andra uttagningen fanns jag fortfarande kvar med 37 andra cyklister, alla med gemensamma mål. Vi skall  cykla tillsammans till Paris i sommar.

Nu var det helt plötsligt ingen dröm mera, det var veklighet. Nu kom fjärilarna i magen och huvudet snurrade av hundratusentals frågor. Hur kunde det vara möjligt, klarar jag att cykla så lång, hur ska jag orka, vill jag, kan jag.    Det ända jag visste var.    Det här vill jag göra!

Vi skall inte bara cykla till Paris. Hela året samlar vi in pengar till förmån för allvarligt sjuka barn och ungdomar, alla insamlade medel går oavkortat till Sylva ry, samt till Aamu Säätiö för forskning.

Det är så mycket nytt som skall förberedas och ordnas. Men nu är jag på gång. Stressad är jag inte, men jag har varit nervös, det är så mycket nytt och många obesvarade frågor. Nervositeten har lagt sig och jag håller långsamt på att landa i mina förberedelser inför mitt stora uppdrag.

Jag trivs att träna ensam, men nog finns det många fördelar med att träna tillsammans i grupp. Fotot är från Öjbergets topp, dit hade jag varken vågat gått upp eller ner om jag varit ensam.

Det är lång väg till målet!

Är det någon som är intresserad att läsa mera om Team Rynkeby God Morgon Vasa 2018, finns adressen här: http://www.team-rynkeby.fi

EN TORR DÖRRMATTA.

Tyst har det varit här ett tag. Ändå händer det så mycket.

Hösten rullar på och båten är på torra land. Det är roligt två gånger, första gången när den sjösätts om våren, andra gången när den är upptagen om hösten. Om våren är väl förväntningarna ändå som störst.

I sommar när det regnat och blåst så mycket , har det begränsat sjöfarandet. Förut var jag inte rädd att köra båt, fast det stormade ordentligt, men det har jag blivit på senaste åren. Det är inte bara en gång i sommar när vi varit halvvägs på sjön som vi svängt om, vågorna har varit alltför vita och höga. Vi skall ut på djupt vatten rakt emot havet – respekt för det. Man ändras med åren. Maken däremot, han kör fortfarande lika friskt och modigt som förut, ända tills mitt mod sviker, då är han så snäll och svänger om. Det hjälper inte att båten är en av de sjösäkraste båtarna.

sdr

Vackraste och lugnaste dagen det varit på sjön i sommar, den 24 september. Då städade vi bort från villan, det kändes lite vemodigt, just en sådan fin dag när vädret var som bäst, helt spegelblank var sjön. Med facit i hand visste vi att vädret växlar snabbt, på bara 10 minuter har vi sett hur en spegelblank sjö förvandlas till storm och blåst.

Vi fick i stället undanstädat med ordning och alla saker på sin plats. Det har ju hänt sig att vi kommit dit om våren och jag undrat hur i all världen vi kunnat lämnat det så här. Kanske det blivit kallt om fingrarna? T.ex. dörrmattan som har lämnat kvar på utsidan, så onödigt. Det är så roligt att komma dit om våren och ta den inifrån – torr, ställa den på sin plats. Sommaren kan börja!

Dörrmattan är insatt och jag längtar redan till våren.