Vad va det jag sa!

 

Jag är nog aningen för snäll

efterlåten tystlåten.

 Ångersam vill ha allt tillbaka

vem klarar sig på enstaka.

 

Tyst som ett tidningsställ

längtar bort till vackert fjäll.

Ångrar mig som i ett flyktingläger

någonting jag överväger.

 

Vilar endast en kort stund

tålamodet blir vemodet.

Inte högmod bara argmod

någon som påstod.

 

Pratar men inte förstår

undrar hur jag mår.

Söker boken som heter duga

aldrig jag skulle halvljuga.

 

Lurad kanske jag känner mig

men snabbt jag ändrar mig.

Det blir en riktig soppa

som jag snabbt kan stoppa.

 

Jag kan inte riktigt höra

sätter på mig förbättringsöra.

Nu kan jag höra kilometrar långa

ta tillvara allt och fånga.

 

Mycket smak i en liten korg

packad med kärlek och stor omsorg.

Läckerheter i alla smaker

bättre de än prydnadssaker.

 

Nu kastar jag min duga bok

 blir jag nånsin riktigt klok.

Smaskar istället på en ostkaka

bjuder också min make att smaka.

 

Att vräka i sig är inte bra

för dubbelhaka vill jag inte ha.

Av alla sorter det finns att få

så har jag valt detta så det så!