Det blir inte som planerat

Allt har en framsida och en baksida. Det beror bara på vilken som blir matad, hade den kloke indianmannen svarat.

Jag har tränat ganska mycket i vinter för att kroppen skall vara förberedd att cykla till Paris i sommar. Det har varit mitt mål – min vilja, jag och 35 andra ivriga cyklister på väg från Vasa till Paris. Resan startar 26 juni och skall räcka i 11 dagar.

Inte bara tränat har jag gjort, också bidragit till insamlingen för allvarligt sjuka barn som är det allra viktigaste i sammanhanget. Jag har gjort mitt bästa och är nöjd med min insats med insamlade medel!

Med mycket övervägande har jag tänkt om och har avbrutit mitt mål, min resan. Beslutet var enkelt. Mitt knä säger att inte cykla så mycket! Jag lyssnar på min kropp, hälsan är det viktigaste!

Jag har blivit erbjuden att ändå få följa med, i någon av våra tre följebilar. Det tackade jag också nej till, det är inte det jag är intresserad av, jag ville cykla hela långa sträckan på 1500 km, annars får det vara.

Jag har fått stöd av familjen och kloka vänner att jag gjort rätt beslut och det är jag tacksam för. Tack!

 

Nu har jag i stället mera tid för trädgården och får pyssla hur mycket jag vill!

Så vacker.

dav

Snön hann knappt smälta, förrän krokusarna tog vid.

8 thoughts on “Det blir inte som planerat

  1. Du provade i alla fall och även om det inte höll ända fram så vet du nu. Hade du inte testat hade du kanske funderat på det resten av ditt liv, eller i alla fall under lång tid. Du har ändå fått mycket träning, upplevelser och gjort en stor insats för sjuka barn. Och säkert också träffat en hel del nya bekantskaper. Jag antar att du inte lägger av med cyklingen utan fortsätter att rulla på i landskapet.
    Själv får jag också i dagarna leta fram min egen cykel och börja göra turer runt om men då blir det med uppehåll för att fotografera. Har jag tänkt mig.

    Liked by 1 person

    1. Skulle jag inte ha antagit utmaningen hade jag garanterar grämt mig i flera år efteråt. Mycket träning och samtidigt lärt mig mycket träningsmässigt. Insatsen i projektet har också gått bra. Så fort mitt knä tillåter sätter jag mig på cykel igen, men det lär nog ta ett tag.
      Tack skall du ha!

      Gilla

    1. Så är det, hjälper inte hur besviken jag än är, så bestämmer mitt knä nu och jag får tålmodigt lyssna. Huvudsaken är ändå att det blir bra tillbaka, så jag kan börja röra på mig och träna lite, som jag är van vid.

      Gilla

  2. Nu läste jag baklänges och anade detta. Förstår att det var ett tufft beslut för dig, men givetvis rätt med tanke på knät. Hoppas det går bra för övriga som ska göra denna långa tvåhjulsresa. Paris är extra vacker på våren.
    Kram Bosse

    Gilla

  3. Mitt knä är envist och fortfarande sjukt, så bara att acceptera, inte precis vad jag ville, viktigast att det blir bra till sist.
    Resan närmar sig och alla de övriga kämpar tappert emot målet, på ett eller annat sätt.
    Vackert nu då värmen har kommit!
    Kram tillbaka!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s