Mycket snö har vi …

… och mera kommer det.

Kanske det är gamla ”market” som slår in. Rönnbärskvistarna skall bara tyngas ner en gång per år. Senaste höst syntes inga rönnbär, rönnbärsträden var helt tomma på bär. Nu tyngs alla kvistar ner ordentligt av snön.

Snön är lätt att hantera och roligt är det att skotta. I dag hann mannen skotta bort snön på hela gårdsplanen och bara han hade klart och svängde om började det snöa igen. Alldeles vitt där ute nu. Det kan nog fortsätta hur länge det vill, tids nog kommer våren och värmen emot, snabbt smälter det då och fukten far ner i marken, som säkert också behövs.

Bara tio grader i dag och vackert i naturen.

Det mesta är täckt av snö, granarna är speciellt vackra när snön pressar kvistarna neråt.

Här om dagen hade vi som kallast – 27 grader. I jämförelse med varma sommaren då det var som varmast ca 30 grader. Då började man längta efter svalare väder. Nu är det passligt och bra igen.

 

 Efter vinter kommer vår.

Rose

 

Snö, Amazon och en grammofon.

 

dav

 

Allt är täckt av snö

jag längtar efter tö.

Sol, sommar och sjö

varför inte en öde ö.

 

Säga adjö

till denna lössnö.

stå på en halvö

och hålla i ett metspö.

 

Och vilken trafikmiljö

jag hamna i en bilkö.

Lika tråkigt som i telefonkö

saknade min skogsmiljön.

 

Sommartid på hemmamiljö

finns det en uppsjö.

Av gräs, frö och hö

av sånt blir man oftast lite slö.

 

Nu skall jag sluta klaga

gå till köket och maten laga.

Risk att annars bli för svaga

som tur är jag inte så grannlaga.

 

Jag kommer mig inte härifrån

fast jag i maten är så mån.

Skall jag gömma mig här i vrån

låtsas vara en demon.

 

Nu är jag bara en hårsmån ifrån

och visst har jag en mikron.

Nej, sjunker inte till den nivån

föredrar hellre teflon.

 

Ändå bra med elektron

lyssnar ibland på min gamla grammofon.

Populär samtidigt som Amazon

 den tiden är långtifrån.

 

Den bästa är inte ljudnivån

tar då bara till mikrofon.

Det kommer en tår i ögonvrån

för mig är det en rokokon.

 

Gamla saker vill jag spara

omsorgsfullt förvara.

Behöver inte vara bärbara

föredrar hellre dyrbara.

 

Fisk är en färskvara

den får inte förfara.

Tänker inte förklara

behöver vara ätbara!

 

Rose

Överraskning i morgonrutinen.

Vaknade och min första tanke var, det här var en god nattsömn med 9 timmar, inte illa det. Som vanligt gick jag och hämtade morgontidningen ur postlådan. Vad konstigt det kändes redan när jag kom utanför ytterdörren. Inåt byn var det alldeles mörkt, där det vanligtvis lyser så ljust. Ett vackert ljussken kom också från månen. Ny snö hade kommit och jag kom att tänka på vargen, det har varit lugnt med den nu ett tag, åtminstone här.

Inget Vasablad fanns det i postlådan, ännu en gång – vad konstigt, tänkte jag. Vasabladet som vanligtvis kommer redan för kl 06 på morgonen. Var är Vasabladet i dag, sade jag åt katten som oavbrutet gick bredvid min sida och såg frågande uppemot mig, så brukar den inte göra. I stället springer runt som ett yrväder och jag kastar lite snöbollar som den jagar. I dag var det så annorlunda.

Plogade iväg genom nysnön inåt tillbaka och väl inne kollade väggklockan. Där kom svaret, den var bara 04.20. Nu tände det, barnbarnet som var här i går lekte med min väckarklocka, lekte att han hade tidig väckning. Det är inte första gången några småfingrar ställer om min tid på klockan. Däremot första gången jag gick upp så tidigt för att hämta Vasabladet.

Skönt att krypa till kojs tillbaka. Då jag vaknade var kl redan åtta. Så nio timmars sömn blev det ändå, bara med ett ovanligare avbrott mitt i sovande.

Barnbarnen kommer fortfarande att få leka med min väckarklocka, vi skall bara försöka komma ihåg att ställa in rätt tid efteråt.

Har nog hört flertal roliga berättelser av andra personer som misstagit sig med tiden på natten, stigit upp och fortsatt med morgonsysslorna och så småningom insett rätta tiden.

Det här var min version. Har ni kanske också någon?

Katten som ständigt överraskar oss.

 

Det är bra att veta vad klockan är.

Rose

Djurens förmåga.

Att djur är kloka är knappast något nytt. Ändå blir jag ständigt överraskad över vår hund Bamse, hur mycket han förstår vad vi pratar om. När jag förklarar för honom vad jag har på hjärtat, ser har knappast på mig, bara sneglar med ögonen lite grann, som jag kanske då uppfattar som han tänker på något annat. Han vill kanske bara att vi skall gå ut och tycker att jag tjatar i onödan. Kanske bättre att tjata för mycket än för lite – tänker jag.

Det var halt när vi var ute i dag, sandat var det, ändå fläckvis kan det finnas osynligt farlig isfläckar. Vi var extra noga och ville bara ta det försiktigt, inte halka. Men Bamse han hade allt på klart, ännu mera än mig, han gick så vaksamt, bara väntade och kollade hur det går, han läste av mig från början till slut.

Det borde jag ha vetat från början, fast läget var isigt.

 

Inomhus är det inte halt, kändes tryggt och bra att gå över köksgolvet när vi kom in tillbaka, utan att veta att det finns isfläckar som kan ställa till det för en.

 

Så är isläget!

Rose

TYST I HUSET

Landar långsamt efter intensiv jul- och nyårshelg. Samtliga har återgått till sitt, arbete, skolan började också i dag. Ledigheten kunde ha varit längre enligt barnbarnen, ändå är fasta rutiner ett bra alternativ att gå tillbaka till.

Lugnt och tyst är det i huset, endast väggklockan tickar, jag andas in lugnet, återhämtar mig, håller min stickning och njuter till fullo – ändå sakna jag dem åter.

Några nyårslöften har jag inte gett, nöter på med mina gamla vanliga som jag tycker om, i motionens tecken. En ny start på gamla vanor.

Ledigt var det här.

 

Doftar in nya året!

Rose