Vi var lika och olika.

Ställde mig på stolen framför solen. Roligt att den tiden äntligen är här. Kände solens varma strålar mot ansiktet. Barnbarnet kom cyklande förbi, svänger in ställer cykeln i snödrivan, med några steg kommer han springande – så lik sin pappa han var – sätter sig i den andra stolen och vi konstaterade att våren är här.

Han  hade varit och kollat isläget, det var samma som i går, då konstaterade jag – tjock is ännu. Det gör ingenting det är bara vi som iakttar våren.

Flyttfåglarna anländer flockvis och vi hann byta några tankar, funderingar och lika snabbt som han kom, hoppar han på cykeln och försvann, endast på bakhjulet cyklade han iväg på glashala byvägen. Jag hann inte säga något, det ända jag gjorde var att öppna och stänga munnen. Där var vi allt olika, jag väntar tålmodigt på barare vägar och då tänker jag cykla på båda däcken.

  24 mars 2019

15 mars 2015

Tankar om våren!

Rose