HUNDMOTION!

De här senaste dagarna har jag inte bara motionerat Bamse, vi har tagit sällskap av Troja också. De känner varann från tidigare och har möjlighet att träffas någon gång nu som då, titt som tätt – vartannat år eller så.

Ändå när de träffas är det inte mera konstigt än så, en snabb koll och så är saken klar, för vi skulle ju ut på promenad eller hur. Här skall prioriteras!

De är så olika varann, som de bara kan bli. Och så van ögat kan bli, de flesta som jag träffar och pratar med när jag är ut med Bamse, tycker han är stor och kraftig. Då jag har gått med Troja en stund och sedan ser på Bamse, först då förstår jag vad de menar.

Troja är en jakthund av rasen schillerstövare, hon är också en riktig sällskapshund, så snäll och sällskaplig och lätta att handskas med. Hon uppförde sig korrekt när vi mötte en annan stor jakthund som var på promenad med sin ägare.

Bamse en labrador, snäll pålitlig vill helst vara i centrum, men accepterar ändå att barnen och vi andra tar första plats.

Hösten är på kommande

Det stormar nästan. Augusti lider mot sitt slut. Havet är obarmhärtigt vacker oavsett stormen.

Snart kommer frosten. Så småningom blir det dags att flytta in blommorna. Har dragit på mig en hel del nya växter, då får jag så snällt flytta dem inomhus också. Bara lite svårt att få allt att hitta sina rätta platser. Någon sorts ordning får det bli till sist. Nödvändigt och skönt att få allt inomhus igen före frosten.

Augusti månad är skördens tid. Skördetiden är alltid spännande. Hur blir det med skörden i höst? Vart tog augusti vägen? En dag kvar till september.

Vintersolståndet 2016 – 21 december!

Onsdag. Årets kortaste dag. ”Nu blir det ett tuppsteg ljusare för varje dag som går” brukade mina föräldrar alltid säga, när årets längsta natt var passerad. Då gick tiden fort och nu går den ännu fortare. Snabbare och snabbare för varje år som går. Tar tupparna så långa steg, brukade jag resonera! För visst märktes det genast från första dagen att dagarna blev längre och sen så gick det av bara farten. Inte har det blivit annorlunda nu heller. Tupparna tar nog fortfarande sina långa kliv.

mde

Ljusa fina solskensdagar har det varit i december.

Hösten har gått snabbt, har inte alls hunnit med.

Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, BLINK! Måndag.

 

Hösttecken

Hösten kommer med stormsteg. Tiden går som vanligt för fort. I går var det dags att ta upp båten igen. ”Vi har ju just sjösatt båten”, sa jag. Det enda som skilde var höstens snåla blåst. Så här fina och soliga dagar känns det lite vemodigt att avsluta säsongen, men bättre det än att städa bort när det har blivit kallt och fruset. Det har vi också hunnit med.

För länge sedan, gissar någon gång runt 1990-talet i september, blev det vinter över en natt. Mycket snö kom det och kallt var det till på köpet. Då blev det hastiga ryck att få båten ur sjön. Huu, huu. Ensam var vi ju inte, som tur. Det var skytteltrafik med båtar efter Oxkangarvägen den dagen. Huvudsaken  båten kom sig upp och inga större mankemang hände. Om vintern höll i sig från september minns jag inte?

Båtgrannen tog upp båten samtidigt som vi, han påstod att det snart är jul.

dav

Hemma virvlar blodlönnens vackra blad ner till marken. I dag när solen värmer skall de samlas upp, mycket finns ännu kvar i trädet,  fast hittills har vi alltid hunnit tills våren. 

hdr

Under blodlönnen vajar barnbarnens gungor.

hdr

 Brudspirea låter sig vänta med bladfällning, de frusna bladen sätter lite fart på traven.

bur

Älskade Mårbacka pelargon – fick flytta till uterummet, borde knipa bort blommorna, men hur skall jag nännas det?

Den har blommat så vackert hela sommarn. 

Vi lär oss av varandra!

I går var jag på världens bästa föreläsning, enligt mitt mått mätt.

Ulf Lidman ursprungligen från Göteborg bor numera i Spanien. Göteborgaren som stod för sitt Göteborgska humor. Han berättade även om djupa livshistorier som fick oss åhörare att sitta tyst, stilla och lyssna. Vi kunde avbryta honom med frågor om vi hade några, men – vi hann inte. Han pratade både på sina in – och utandningar allt i ett streck från kl 9 – 16 med avbrott för mat- och kaffepaus. Det var han förtjänt av. Så full av energi och så mycket han hade att berätta. Jag önskar jag hade spelat in allt från början till slut.

Personligt och på gräsrotsnivå såg han också oss alla deltagare.

frontpage-alicante2

Ulf Lidman har två magisterutbildningar från USA, en i tvärkulturell krishantering och en i teologi med fokus på familje- och relationsterapi. Hans breda erfarenhet sträcker sig från arbete i flyktingläger i krigets Libanon, svältkatastrofer i Afrika, drogmissbruk och prostitution i Los Angeles till coachning av chefer, filmstjärnor och artister i de mest utsatta lägen. Under en period tjänstgjorde Ulf som präst inom Svenska kyrkan. Ulf är idag författare, rådgivare och en flitigt anlitad föredragshållare.

En av hans många historier: När han hade arbetat i Afrika och det blev mörkt om kvällen. Då tändes en brasa mitt i byn dit alla människor samlades, för det var enda platsen där det var ljust. Där fanns ingen el eller internet att fördriva tiden med. Det var kvällens höjdpunkt runt brasan, den mest givande stunden av alla. Dit kom de i alla åldrar även den äldre generationen, det var de äldsta som berättade sina erfarenheter. Intressanta och lärorika historier, för en god lyssnare. Där kunde det vara intressant att sitta och lyssna och dra i sig. Att fylla på bagaget.

Att lyssna är att lära