Djurens förmåga.

Att djur är kloka är knappast något nytt. Ändå blir jag ständigt överraskad över vår hund Bamse, hur mycket han förstår vad vi pratar om. När jag förklarar för honom vad jag har på hjärtat, ser har knappast på mig, bara sneglar med ögonen lite grann, som jag kanske då uppfattar som han tänker på något annat. Han vill kanske bara att vi skall gå ut och tycker att jag tjatar i onödan. Kanske bättre att tjata för mycket än för lite – tänker jag.

Det var halt när vi var ute i dag, sandat var det, ändå fläckvis kan det finnas osynligt farlig isfläckar. Vi var extra noga och ville bara ta det försiktigt, inte halka. Men Bamse han hade allt på klart, ännu mera än mig, han gick så vaksamt, bara väntade och kollade hur det går, han läste av mig från början till slut.

Det borde jag ha vetat från början, fast läget var isigt.

 

Inomhus är det inte halt, kändes tryggt och bra att gå över köksgolvet när vi kom in tillbaka, utan att veta att det finns isfläckar som kan ställa till det för en.

 

Så är isläget!

Rose

25 december 2018

Tomten kom och for, eller var det julbocken, åtminstone brukade han komma när jag var barn, kärt barn har många namn, huvudsaken att han kommer.

Bamse visste att det var julafton, var så glade när jag önskade honom God Jul och han fick sitt ben att gnaga på. Han hade allt på klart redan från morgonen. Vi har övat på våra traditioner i 11 år nu.

Frisk luft gjorde gott i kväll när vi var ute i blidvädret, 1 grader på + visar mätaren. Kranen var öppen så jag tog vara på lite regnvatten åt blommorna.

Önskar alla Trevlig fortsättning på helgen!

 

I morgon är åter en dag.

Rose

Det regnar 9 december

Nu var det bra med näbbskor, vägen var som en skrinnarbana, ändå kändes det lite osäkert om jag skulle skurra omkull. Så småningom kändes det att jag kunde lita på nubbarna och gå helt fritt på isen, nära dikesrenen höll vi oss ändå så gott det gick.

Friskt och välbehövligt var det att vara ute på promenad, har blivit lite dåligt nu de senaste dagarna. I går kväll var vi i kyrkan och lyssnade på körsång och vackra ”O helga natt” med Kristoffer Streng & Simon Granlund, Duett.

En av de vackraste julsångerna. O helga natt (här med Kristoffer Streng solo).

 

Vackert så jag fick kalla kårar.

Två veckor till jul.

Rose

5 km gång 7 km cykling.

Mörkt har det varit hela dagen, inne som ute. Bamse är en riktig väderkänslig labrador, blåst och storm tycker han inte om. Ändå ville han komma med på promenad, han visade sitt humör med att endera gå hårt eller sakta eller så försöker han halta, de gånger han inte doftade och snusade på något annat. Nu har vi alla fall gått runt våra 5 km och vi fick hålla oss i hatten.

Bamse tycker om att bära kopplet och gå ut och gå med sig själv. En ny och stor reflexväst har vi just investerat åt honom, han står så stilla och gillar att bli påklädd.

Det börjar bli dags att ta in cykeln nu sade jag åt mannen i går och inom nästa halvtimme stod den på plats, så snabbt hade du inte behövt ställa upp den sade jag, jag hade ändå menat göra det påstod han.

Snabbt efter promenaden var jag på väg på cykeln, kastade först en lax i ugnen. I dag var laxen billig vid Citymarket 9,95/kg fin var den och doftade så bra, onödigt att köpa annars. Nästan som jag dragit upp den direkt ur sjön.

Bamse behöver sin motion och jag tycker om att promenera, kan knappast gå utan honom. Om knäna krånglar så är det ändå bättre att cykla och simma enligt läkarvetenskapen och var än jag läser så rekommenderas cykling och simning.

Inte minst att stretcha som är det viktigaste av allt, har jag kanske glömt eller ignorerat det.

 

I morgon är det Lilla jul

Rose

Krispigt och vackert på sjön.

SONY DSC

Röd om kinderna, plankan är färdig och jag är nöjd, jag klarade den i kväll igen, sista minuten riktig skakis och varm blev jag om kinderna.

I kväll tänker jag hålla mig inne. Har inte så stort behov att gå ute efter jag varit och vinterbadat. Vattnet är nära – 0 nu, det känns i skinnet när jag simmat färdigt och går uppför stegen, 2 x ca 10 meter och doppade mig 2 gånger – först och sist. Kroppen och huden mår bra av den uppläggningen. Hängde i pull up stången och tänjde ut axlar, rygg och in i bastun tillbaks.

Solen värmde när jag stod på bryggan och solade en minut. En pratsam och gladlynt dam påpekade hur vackert det var, där solen speglade ner på isen och snön. Sedan försvann hon ner i vaken, glad och trevlig är hon alltid och ännu gladare var hon när hon kom upp tillbaka.

Så får det räcka, hann inte med någon promenad i dag. I morse satt jag och stickade och stickade en födelsedagspresent som snart skall vara färdig.

Men kinderna har jag rosat ett par gånger ändå.

En ny dag i morgon

Rose

Lite reflex lyser upp.

Ut i strålande solsken gick vi. Fick syn på ett grått djur nära skogen en bit bort, det såg oss – såg det ut som. Är det vargen eller vad är det, samtidigt skuttade den iväg till skogen, svansen viftade vitt, en vitsvanshjort som tur.

Vid skolan var det livligt och många bilar, något på gång och flaggan i topp. Skönt att inte behöva bry sig tänkte jag, inte höra – inte höras, inte se – inte synas. Bara nöjd att gå förbi med min svarta prins, Bamse.

En bil såg ut att vara på väg därifrån, den hade stannat vid skolan utfartsväg, ändå stod den bara kvar och kom sig inte därifrån, inga människor och inga bilar att väja för. Då helt plötsligt kom en bil och precis då körde väntande bilen ut framför, som tur hann den bromsa och förhindrade en krock. Dessa tankspridda varelser.

Så var det min tur att klåpa. Vi gick hemifrån i solens sken, lika hastigt gick solen ner och vi hamnade i skymningen, vi fuskade och tog inget reflex på, så i stället fick vi gå långt ner mot diket när vi mötte bilarna. Brukar tänka när jag kommer körande i bil och möter någon person som mörkt kommer emot utan reflex, hur kan någon människa komma utan reflex i detta mörker. Det händer den bäste, i dag hände det mig. Så reflexmässigt på med reflexvästen.

 

En stor sak beror ofta på en liten

Rose

Varm höst i november.

I dag har det varit lite ljusare än i går. Sicksack tittade solen fram, jag hann se den. Vattnet var 4,7 grader och i luften 6,2. Jag tycker inte det gör så mycket fast dagarna är mörka, för jag vet att solen alltid finns bakom molnen. Sin om tid kommer ljusare dagar. Riktigt mysigt är det i höstmörkret. Luften är densamma till och med ännu mera syrerik än på sommaren. Och känner man efter så gör det riktigt gott.

När det är så här mörkt överallt känns det som om hösten varar för evigt och jag önskar att båten var kvar i vattnet, så kunde vi fiska lite. Det simmar fina fiskar förbi vår villa på höstsidan, som jag gärna hade tagit vara på. Öringar och sikar simmar dit. Vi kunde ha haft ut nätet, som förvisso ibland brukar trassla till sig, men alltid har det rett upp sig, med mannens tålamod vill jag tillägga.

Primula blommar envist vackert.

 

Hösthälsningar

Rose